Upplysningen

Det var vetenskapen som började få fart på upplysningen. Bland annat Isaac Newtons framgångar med tyngdlagen gjorde att man började tvivla på bland annat gud och kyrkan. Författaren och filosofen François-Marie Arouet (mer känd som Voltaire) blev fascinerad av Newtons arbete och översatte det till franska och kunde på så sätt sprida vidare kunskapen till alla fransktalande personer. Detta och mycket mer ledde till att upplysningens tankar och idéer spreds över Europa. Man började alltså tro att människan kunde tänka själv. Upplysningsmännen insåg också, tack vare Newton, att jorden och människorna på den inte stod i universums mitt. Man uppfann även nya saker så som mikroskopet som uppfanns av van Leeuenhoek, vilket gynnade vetenskapen ännu mer.

All dessa vetenskapliga upptäckter ledde till att man kunde bilda den första vetenskapliga akademierna. En av dessa akademier var ”Royal Society” i England. Denna akademi var ledd av Isaac Newton själv. Carl von Linné från Sverige var inblandad i en svensk motsvarighet som hette ”Kungliga Vetenskapsakademin”.

Allt detta ledde till att man började motsätta sig kyrkan och dem personer som hade mycket makt. Frågor som man började ställa sig var till exempel ifall gud verkligen fanns. Var det verkligen gud som bestämde allt? En av upplysningens största idéer var att människan kunde tänka själv. Man trodde alltså på människans förnuft. Människan var kapabel att tänka själv istället för att regenterna eller adelsfolket skulle göra det åt en. Man ville också att Adelns alla rättigheter skulle avskaffas, så att det skulle bli mer jämställt mellan det vanliga folket och adeln.

Kort sammanfattat kan man säga att upplysningens huvudtankar var att den enskilda människan hade ett eget förnuft och den skulle använda det. Och att man skulle vara kritiska mot alla regenter och kyrkan då de ofta bevakade och bestämde över dig.   

2009-01-08 Nationalencyklopedin • Lång, http://ne.se/artikel/336252
2009-01-08 Nationalencyklopedin • Kort, http://ne.se/artikel/1191454
2009-01-08 Nationalencyklopedin • Enkel, http://ne.se/artikel/716239


Tid och huvudland

Upplysningsepoken inleddes under 1700-talet. På den tiden bildades det många nya tankar och värderingar inom politik och om människan. Tidigare så ansågs det även att bibeln var källan till all kunskap. Nu började man att kritisera bibeln och tänka om. Upplysningen slutade vid franska revolutionen, 1789 eftersom revolutionens hemska handlingar stred mot upplysningens filosofers tankar och värderingar.

England och Frankrike var de viktigaste länderna för upplysningens begynnelse, men det var en stor skillnad mellan de båda nationerna. England hade stor politisk frihet, medan Frankrike var ett envälde som styrdes av kyrkan, kungen och adeln. Eftersom det var mycket handel i London, blev de ekonomiska förhållandena bättre. Medelklassen ökade och det fanns fler ställen att t.ex. kunna sitta och läsa tidningen och diskutera. I Frankrike däremot rådde censur av saker som var emot kyrkan eller landets styre. När upplysningens tankar väl kom till frankrike blev effekten väldigt stor, jämfört med i England. I Frankrike utbröt Franska revolutionen där många av de styrande avrättades.